But not for long...Sorgligt.... oh ja... men fasen om jag inte kommer att ha den där lägenheten i West village om några år...
*
*
*
Så i morgon, Folks 090909... THE D DAY!
Väskorna är pack---...konstiga
De ligger där och stirrar på mig.... och jag kan nästan svära på att jag hörde ngt viskande "Mohahaha" från den öppna ondskefulla, röda...
Ja vad ska man säga... I Made it! 387 dagar i USA!!!
Nya drömmar, nya mål... enda hindret, "THE" BagSssssscale (kände ni rysningen?)...
Sweeeeeeeden here I come!
1 kommentar:
NU väntar vi på dig,men förstår också om det är konstigt att lämna allt.
Tänk vad kul att träffa Doris också.
Jag kommer till Kila nån gång i höst så får du berätta om dina eskapader.
Kram från Margit o Sören
Skicka en kommentar